Svenska bolånekunder sårbara för räntehöjningar

Publicerad: 18 oktober, 2018 Svenska bolånekunder sårbara för räntehöjningar

Foto: Roland Magnusson / Shutterstock.com

Oron över de svenska bolånekundernas skuldberg växer medan oron hos myndigheterna håller sig på en måttlig nivå. Främst tre faktorer hotar de svenska bolånekunderna.

Det var under lördagen som SvD Näringsliv rapporterade om omvärldens växande oro för de svenska bolånekundernas skuldberg. Enligt Oxford Economics är Sverige det land vars bostadsmarknadssituation är som mest akut.

Den akuta situationen på den svenska bostadsmarknaden som analysföretaget från Storbritannien talar om grundar sig i svenskarnas skuldsättning.

Svenskar fortsätter belåna sig trots farorna

Trots bostadsmarknadens uttalade faror fortsätter svenskarna att belåna sig för att kunna köpa bostäder. Under februari låg de svenska bolånekundernas totala skuld på 3 836 miljarder kronor, en summa motsvarande 83 procent av Sveriges BNP.

Avdelningschefen för makroanalys på Finansinspektionen (FI), Magnus Karlsson, menar att även om skuldsättningsnivån börjar plana ut går det fortfarande att se fortsatta ökningar.

FI ökar bankernas bolånekrav

I hopp om att minska svenskarnas skuldsättning har FI ökat sina krav på bankerna. Något de anser är en nödvändighet om bankerna vill klara sig ur en eventuell bolånekris.

För att bankerna ska ha några pengar kvar efter en sådan eventuell bolånekris har FI även skärpt bankernas krav gällande reservkapital.

Riksbanken har utlovat en räntehöjning omkring årsskiftet

I den senaste rapporten angående penningpolitik uppgav Riksbanken att man utlovar en höjning av räntan i antingen december eller i februari. Räntehöjningen kommer då att utgå från räntan som är satt i nuläget på minus 0,50 procent.

I och med en höjning av räntan kommer också bolånen bli dyrare för de svenska hushållen. FI:s Magnus Karlsson menar att allt fler svenska bolånekunder kan hantera höjda räntor.

– Motståndskraften mot räntehöjningar är bättre nu. De flesta klarar höjda räntor och kan fortsätta betala sina räntor och amorteringar, men risken är att hushåll med stora skulder behöver minska sin konsumtion, säger Magnus Karlsson till SvD Näringsliv.

Bankerna skärper sin kreditprövning

För att bolånekunderna ska vara förberedda på högre räntor skärper bankerna kraven för sin kreditprövning. Gränsen är satt på 7 procent vilket bankerna anser vara en tillräcklig säkerhetsmarginal när snitträntan i dagsläget ligger på 1,5 procent.

Dock innebär räntehöjningen att de svenska hushållen kommer ha mindre pengar att använda till övrig konsumtion vilket leder till att ekonomin stannar av.