Förändringar i bostadspolitiken är orsaken till höga bolåneskulder

Publicerad: 5 september, 2019 Kollage Robert Boije chefsekonom och flerbostadshus som byggs

SBAB:s chefsekonom Robert Boije håller inte med Riksbanken om att bolåneskulderna är en fara för makroekonomin. Foto: Press/SBAB och Dmitrii Iarusov/Shutterstock.com

Konsekvenserna av de politiska besluten kring bostadsbyggande och finansieringen av bostäder som togs i mitten av 1990-talet har lett till dagens höga bolåneskulder enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Finanskrisen under 90-talet har helt ändrat förutsättningarna för hur bostäder finansieras i dag. De statliga stöden till bostadsbyggande avvecklades och bostadsfinansieringen skulle skötas helt och hållet av marknaden. Konsekvensen av det har blivit dagens höga bolåneskulder för hushållen.

Tidigare bidrog staten med finansiering till produktionen av bostäder

De tidigare stora bostadssubventionerna som fanns på 90-talet var ineffektiva och kostnadsdrivande. Tillsammans med den statliga garanterade utlåningen bidrog de till att staten stod för en stor del av bostadsproduktionens finansiering.

Finansieringen i dag står hushållen till största del själva för. Till skillnad från 90-talet har den nya finansieringsmodellen varit väldigt effektiv eftersom de flesta nya bostäderna har byggts i de områden där bostadsbristen är som störst.

Riksbanken tror att bolåneskulderna är en fara för makroekonomin

Hushållens bolåneskulder har ökat ordentligt i takt med att de har fått ta över ansvaret av finansieringen samtidigt som räntorna har fallit med sex procentenheter. En del tycker att den utlåning som vissa banker och bolåneinstitut har bedrivit har varit ohållbar.

Ytterligare ett tecken på att den utlåningen som har bedrivits har varit ohållbar är amorteringen i andra länder där bostadslånen återbetalas i snabbare takt.

Enligt Riksbanken är den största riskfaktorn i svensk ekonomi hushållens bolåneskulder. För att minska skuldökningen och riskerna som höga bolåneskulder kan ge har Finansinspektionen infört amorteringskrav och bolånetak.

Forskning motsäger Riksbankens teorier om makroekonomiska problem

Forskning visar att de länder som har fått stora makroekonomiska problem efter att bolåneskulderna har ökat har inte fått det på grund av höga bostadslån, utan det är andra faktorer som har orsakat det.

Att bolåneinstitut eller banker har bedrivit en ansvarslös kreditgivning när det gäller bostadslån finns det inga belägg för. Om det skulle vara så borde skulderna på bostadslån och bostadspriserna ha ökat mycket snabbare än långräntornas fall. Enligt Robert Boije visar modellbaserade skattningar att det inte är så.