56 000 hushåll är hårt drabbade av bostadsbristen

Publicerad: 30 september, 2020 barnfamilj trängs i ett litet kök

Cirka 10 procent av svenska hushåll räknas som trångbodda enligt Boverkets beräkningsmodell. Foto: DGLimages/Shutterstock.com

Boverket lämnade i går en rapport till regeringen om bostadsbristen i Sverige. Rapporten ska ge bostadsmarknadens aktörer en bild av vilka hushåll som är mest drabbade av bostadsbristen, skriver Boverket i ett pressmeddelande.

Boverkets uppdrag har varit att föreslå en beräkningsmodell för de årliga bedömningarna av bostadsbristen. I rapporten har de utgått från sex olika kriterier som avgör vad som är en rimlig bostad, baserat på hushållets behov:

  • Boendestandard
  • Boendeyta
  • Boendekostnad
  • Geografiskt läge
  • Hur länge bostaden används
  • Hur lång tid det tar att hitta en ny bostad

Utifrån dessa kriterier har Boverket räknat fram olika mått för vilken boendestandard, boendeyta och så vidare som kan anses rimligt för olika hushåll. Sedan har myndigheten beräknat hur många hushåll som inte uppfyller dessa kriterier, utifrån den data som finns.

Det är dock svårt att veta hur korrekta de registrerade uppgifterna är. Det saknas även information om vissa kriterier, såsom faktiska boendekostnader, kontraktsformer och hemlöshet. Det gör att bedömningen blir något begränsad, framför allt för mindre hushållsgrupper och små kommuner.

Boendeekonomi och trångboddhet de viktigaste måtten

Enligt Tor Borg, som är bostadsanalytiker på Boverket, är trångboddhet och ansträngd boendeekonomi de mått som sammanfattar bostadsbristen bäst.

Fem procent av av andelen hushåll i landet hade ansträngd boendeekonomi år 2018, det vill säga att inkomsten inte täcker boendeutgifter och nödvändig konsumtion. När det gäller trångboddhet var det nästan 10 procent av hushållen i landet som var drabbade 2018, vilket motsvarar 462 000 hushåll.

Trångboddhet innebär att det inte finns tillräckligt många rum för att varje barn över 12 år och ensamstående vuxen ska ha eget sovrum. Alternativt räknar Boverket på 20 kvadratmeter boarea per person, om det inte finns uppgifter om antalet rum i bostaden.

Trångbodda med ansträngd ekonomi är värst drabbade

Strax över 1 procent av hushållen hade både ansträngd boendeekonomi och var trångbodda. Det motsvarar 56 000 hushåll. Det är de som kan anses vara i störst behov av ny bostad, och därmed värst drabbade av bostadsbristen.

Nio procent av hushållen har haft återkommande problem med trångboddhet och ansträngd boendeekonomi under två år eller längre.

Pendlingsavstånd och flyttfrekvens spelar också in

Andra mått man har tittat på är pendlingsavståndet och hur ofta hushållen flyttar. Där är dock sambandet med bostadsbristen mindre tydligt

Omkring 2 procent har mer än 80 kilometer mellan hemmet och arbetsplatsen. Det finns dock inte alltid ett samband mellan pendlingsavstånd och ansträngd boendeekonomi, utan många har frivilligt valt att pendla.

Strax under 1 procent av svenska hushåll har flyttat minst en gång per år under de tre senaste åren. Det ser Boverket som ett mått på osäkert boende. Men även här finns det förstås dem som flyttar frivilligt. Att i stället flytta sällan kan också vara ett tecken på svårighet att hitta ny bostad.